ESTO-garanti för kvalité i grundskolan

ESTO-garantin är ett begrepp för kommuner och dess samverkande parter som beskriver en kvalité för det estetiska kunskapsområdet i grundskolans nya läroplan Lgr 11.

Hämta som pdf

Kommunen kan skapa en ESTO-garanti med sina egna resurser. Syftet är att stärka skolans kulturuppdrag och garantera behöriga och kompetenta lärare för det estetiska kunskapsområdet i grundskolan. Det nationella uppdraget för grundskolan, Lgr 11, rymmer idag dels estetiska ämnen med kursplaner: musik, slöjd, bild, idrott. Övriga ämnens kursplaner rymmer också estetiska perspektiv. Dessutom fastslås i kapitel 1 och 2 att estetiska uttryck som drama, rytmik, dans, film ska förekomma i skolans vardagsverksamhet. Likaså har gymnasiet i många kommuner ett estetiskt program med olika inriktningar som behöver behöriga och kompetenta lärare.

Kulturskolan behöver få legitimitet såväl lokalt som nationellt. Genom att bygga en ESTO-garanti i kommunen stärks banden mellan kulturskolan och grundskolan/gymnasiet. Kultur/musikskolan utvecklar så sitt uppdrag, eller rättare sagt, förtydligar sitt uppdrag. Många kultur-/musikskolor samverkar redan idag med skolväsendet. Hur man löser bedömning och betygssättning behöver belysas. Idag pågår mycket ”samundervisning” mellan kulturskola och grundskola men där elevens rätt att få bedömning av sina estetiska kompetenser sätts på undantag. Det vill vi väl inte medverka till?

ESTO-kurser

Landets lärarutbildningar/musikhögskolor kan skapa kompletterande utbildningar för lärare som önskar behörighet inom ESTO-garantin, ESTO-kurser. Här handlar det om att kommuner beställer dessa ESTO-kurser, och att lärosäten kan validera den grundutbildning som de sökande har. ESTO-kurser kan med fördel drivas på distans, där lärare kan undervisa och samtidigt få input och examinationsuppgifter under pågående läsår. Redan idag kanske dessa ESTO-kurser egentligen redan finns? Det behövs kanske bara rätt adressering och kontakter mellan universitet/högskolor och kommunala företrädare.

Kultur-/musikskolans övriga uppdrag, att skapa möjligheter för barn och unga att på fritiden förkovra sig inom det estetiska området kan löpa parallellt och komplettera åtagandet inom ESTO-garantin.

Här följer ett kommunalt exempel, Mölndals kommun. Dess kulturskolechef Andrine Bendixen-Mangs beskriver här deras nuläge.

Kulturskoleperspektiv på ESTO-garantin, av Andrine Bendixen-Mangs

”Kulturskolans musiklärare som är utbildade under 2000-talet besitter i stort sett samma kompetens som grundskolans musiklärare. De har gått samma utbildning med läroplanen i fokus men kan sedan skilja sig åt lite beroende på olika inriktningar. Sedan slutet på 1990-talet började vi rekrytera klassmusiklärare till Kulturskolan med ett uppdrag att jobba i kombinationstjänst med grundskola – musik/kulturskola med lite olika tyngdpunkter beroende på innehåll och kompetens. Vi började alltså sälja musikundervisning till grundskolan.

Bakgrunden är att det var svårt för grundskolan att själva rekrytera ”hela” tjänster och de musiklärare på grundskolan som hade 50 procent – 100 procent kände sig ofta ensamma och utlämnade att dels ta hand om så många barn i helklasser, verka i dåligt utrustade musiksalar, inte ha något bollplank och dessutom ansvara för att alla skolans höjdpunkter med avslutningar, luciafirande etc. skulle klaffa utan hjälp från någon annan. Det var inte ovanligt att musiklärarna slutade, blev utarbetade, eller slutade verka som lärare i ämnet musik och istället gick över till mer teoretisk katederundervisning.

Alla dessa musiklärare är anställda av mig. De har gemensamma arbetslagsträffar där de kan jobba med omdömen, betyg, implementering av kursplanerna etc. De har stöd i varandra, de kan hjälpa varandra med lektionstips och idéer och de kan bygga en plan för hur vi arbetar med musik i grundskolan i Mölndal!

De flesta av dessa lärare har något eller ett par ämnen i kulturskolan också. Det är vanligt att dessa lärare även har hand om rytmikundervisningen i årskurs 2 som vi ”bjuder” grundskolan på, mellanstadiekören likaså.

Dessa lärare gör även projekt tillsammans två eller fler skolor. De kan även ha någon frivillig kör, till exempel Barnkören eller Ungdeskören i den frivilliga Kulturskolan, de kan vara pianolärare eller ha hand om något rockband eller några gitarrelever etc. Detta gör det heller inte så känsligt när underlagen på skolorna går lite upp och ner beroende på årskullarna. Blir det mindre klassundervisning kan det bli mer på Kulturskolan och tvärtom.

Bättre arbetsmiljö

Klasslärarna har koll på vad eleverna behöver för att uppnå målen i grundskolan. Vi har i vår kommun kunnat driva till exempel halvklassfrågan och bättre utrustade musiksalar gemensamt vilket har lett till en större trovärdighet och en trygghet för mina lärare att deras chef har förståelse för deras uppdrag och kan driva dessa frågor gentemot rektorerna på skolorna, och öka deras förståelse för vikten av det blir en bra lärmiljö i detta ämne.

Kompetensutveckling

Vi kan också gemensamt satsa på kompetensutveckling på ett helt annat plan i och med detta övergripande uppdrag.

Mölndals bygge

Vi började med två skolor, idag säljer vi till mer än 50 procent av Mölndals skolor, och fler är på väg in. Förskolan har nu också fått nys om oss genom kortare kurser som vi varit ute hos verksamheterna med. Vi driver dansmatte och rytmikprojekt och efterfrågan bara ökar.

I Krut-projektet som vi är med i har vi ett lokalt utvecklingsprojekt (LUP). Där har vi startat kulturteam på två skolor och kommer till hösten att starta på en tredje skola som det här året har börjat köpa tjänster av oss. Där blir vi en resurs som kan arbeta tillsammans med grundskolans lärare på sikt med tema eller liknande.

Det blir en sådan kraft när ett helt arbetslag dimper ner på en skola och kommer in i deras vardag!

Kulturskolans lärare är en enorm tillgång för grundskolan men tvärtom också. Utan grundskolan har Kulturskolan ingen rekryteringsbas och genom mina klassmusiklärare når vi ju grundskolan på ett helt annat sätt än om vi ska stå och knacka på och fråga om vi får komma in.

Våra rytmikpedagoger har ju en fantastisk kompetens hur man arbetar med estetiska lärprocesser. Till exempel i det här nya kulturteamet så har vi just nu ett språkrytmikprojekt tillsammans med modersmålslärarna för att hjälpa barnen med språket genom rörelse, rim, ramsor på svenska men också på barnens egna modersmål. Det är SÅÅÅ lyckat och både barn, våra pedagoger och de övriga lärarna är helt förundrade på processen och vad dessa barn utvecklas!”

En kommentar till ESTO-garanti för kvalité i grundskolan

  1. Ping: Kulturskolans utveckling | Ulla Wiklund – Kultur och estetik i skola och utbildning

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s