Burlöv

En elevnära modell för skolutveckling

Halvtidsrapport efter tre terminer

Nu är vi inne på andra året av ”Föra tanken vidare” i Burlövs kommun. Det är en satsning som omfattar tre år för att bygga upp en ny kommunal skolutvecklingsprocess där alla nivåer i skolan är involverade: eleverna, lärarna, arbetslagen, rektorerna, förvaltningen, politikerna och föräldrarna.

”Föra tanken vidare” bygger på en kunskapssyn där reflektionen sätts i högsätet. Vi arbetar med utveckling av undervisningen. Oavsett hur många elever det finns i en klass. Är elevernas resultat avhängigt av att läraren bedriver en god undervisning där ämnenas centrala begrepp förankras och alla elevers delaktighet i lärandet, varje lektion.

Studiedagarna för lärare och rektorer har utvecklats till formen genom att föreläsningarna kopplas till lärarens individuella reflektion, arbetslagens reflektion och med ett innehåll som ingår som en viktig del i helheten av satsningen.

Kommunen har satsat på en gedigen utbildning för alla arbetslagsledare. Under terminerna sker reflektion i arbetslagen med återkoppling, samt reflektion i arbetslaget över denna återkoppling. Alla arbetslag tar del av de övriga sexton arbetslagens reflektioner och återkopplingar som en del av det egna arbetslagets grund för fortsatt undervisningsutveckling.

Rektors pedagogiska ledarskap förstärks dels genom kontinuerlig handledning samt att rektor får stöd i att gå ut som reflektor i undervisningen. Rektor ska ha en god bild av den undervisning som sker på skolan, och lärarnas utveckling av sin undervisning så att resultaten förbättras och elevernas delaktighet förstärks. Vi öppnar klassrumsdörren till förmån för utveckling av undervisningen.

Även en arbetslagsledare eller kollega kan vara reflektor, som innebär att observera en hel lektion, dokumentera och reflektera tillsammans med läraren efter lektionens genomförande. Ibland kan även öppen handledning förekomma, där elever och lärare tillsammans med en handledare prövar att genomföra ett reflekterande arbetssätt där varje elev får tid och möjlighet att tänka, tolka och uttrycka sig kring ämnesinnehållet.

Här reflekterar en rektor över handledningens betydelse för utvecklingen av ett skolledarskap:

”Det är alltid svårt att definiera vad utveckling beror på eftersom det är ett samspel mellan så många yttre och inre faktorer och att sätta ord på betydelsen av en av dessa faktorer, att regelbundet få handledning, är en utmaning. Om jag ska börja med att sammanfatta betydelsen så har handledningen varit en motor i hela min utvecklingsprocess. Den har satt igång nya saker i mig, gett mer kraft åt det jag redan tänkt och känt och även bromsat en del. De mest konkreta exemplen på direkta och indirekta resultat av handledningen är:

Bromsa, att ha is i magen, att inte ingripa genast: Att vara handlingskraftig, vara snabb och att gripa in är en av mina styrkor och, som jag blivit medveten om nu, också en av mina svagheter. Det hämmar andras initiativkraft och andras lösningar och det gör att jag ibland tappar människor bakom mig i allt från utvecklingsarbete till problemlösning. Numera kan jag avvakta och ibland låta saker ha sin egen gång och det visar sig att det lett till ett bättre ledarskap, mer genomtänkt och med bättre långsiktiga effekter.

Mitt sätt att vara reflektor: En annan styrka jag haft är att starta, föra och upprätthålla pedagogiska diskussioner. Att utmana, bekräfta, stötta och att komma under ytan på de människor jag arbetar med. Genom handledningen har jag fått fler verktyg att använda som begrepp från föreläsningarna och den litteratur vi rektorer läser tillsammans. Jag har även börjat betrakta handledning som ett förhållningssätt snarare än en handling man utför. Det gör att jag hela tiden betraktar mig som en reflektor till människor jag interagerar med och det gör att jag hela tiden kan bedriva utveckling vilket gör mig till en starkare pedagogisk ledare. 

Reflektionen som verktyg – i allt: Min fördjupade kunskap kring reflektion har lett till att jag är medveten om reflektionens olika delar och det har också lett till att jag använder det mer tillsammans med andra. På personalkonferenser har jag märkt en stor förändring sedan jag började använda parsamtal och mindmap. Det arbetssätt som vi använder inom Föra tanken vidare inom såväl undervisning som under möten. Jag har använt mig av olika grupperingssätt och dragit ner min dominans på personalmöten från 100 procent till mindre än 50 procent. Målet är att ha lite eller ingen information utan mestadels reflektioner och pedagogiska diskussioner där vi gemensamt arbetar fram våra mindmaps som vi sedan bygger vidare på. Jag har redan märkt resultat i form av mer energi på våra möten och även att samsynen ökat. Dessutom ser lärarna att även jag tillämpar det reflekterande arbetssättet i mitt ledarskap, precis så som de ska göra i sitt ledarskap i klassrummet.

Gränsdragningen mellan mitt arbete och mitt privatliv tydligare: Jag har alltid haft svårt att sätta gräns mellan ledighet och arbete. Numera är det annorlunda. Genom att reflektera mer kommer jag lättare fram till hur jag ska förhålla mig till olika saker. Det gör att jag har lättare att prioritera och jag har även kommit på egna metoder för hur jag ska hantera gränsdragningen. Exempel: innan jag går ut till bilen har jag prioriterat fram en sak som jag behöver reflektera kring. Oftast är detta inget problem eller ärende, utan snarare är det något möte jag ska ha eller något svårt som ligger framför mig. Jag försöker reflektera kring vad jag vill uppnå och hur jag kan hantera det så jag får till ”reflection before action”. Jag har märkt att det gör mig väl förberedd och det gör i sin tur att jag får en ökad framförhållning och bättre resultat.

Konkreta handlingar jag utför är också att lämna datorn på jobbet minst två dagar i veckan. Sedan jag börjat med detta har jag märkt att jag alltmer sällan ens tar upp datorn ur väskan de dagar den följer med hem.

Utöver dessa konkreta exempel så ser jag att jag blivit allmänt säkrare i min yrkesroll och där spelar handledningen naturligtvis en roll eftersom jag har någon professionell, utomstående reflektor att prata med som kan utföra en varierande handledning: utmaning, bekräftelse, problematisering, nyfiket, öppet… vilket gör att jag kan rikta och fokusera på var jag varit, vart jag är och vart jag behöver gå. 

Jag kommer att fortsätta att fundera och reflektera kring mitt uppdrag och även försöka att meta-reflektera framöver och med all säkerhet kommer jag att ha mer, och djupare, saker att säga över tid.

Avslutningsvis är det med tacksamhet jag ser på min, och vår (min handledares), resa tillsammans.”

 

2 kommentarer till Burlöv

  1. Ping: Nytt seminarium på Boulevardteatern 29 november | Ulla Wiklund – Kultur och estetik i skola och utbildning

  2. Ping: Nytt seminarium på Boulevardteatern 29 november | Ulla Wiklund – Kultur och estetik i skola och utbildning

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s